Första ordet

Ja, förutom häe (hej) då. Kiss. "Kssch, kisssch, gisssch" upprepar han när han kissar, har kissat eller snart kommer kissa.

Kanske inte så konstigt, egentligen, med tanke på hur många gånger han kissat på pottan samtidigt som vi sagt "kisskisskisskisskisskisskiss, åh, kom det KISS i pottan!", typ. Men ändå. Han pratar med oss!

Mer mat

Det där med mat börjar bli ett bekant koncept för Melker. Det där med att sanera barn, kläder och matplats börjar bli ett bekant koncept för hans föräldrar. Frukostgröten blir gärna en riktig kladdfest...

På det stora hela är han dock en riktig fena på att stoppa saker i munnen, köra runt det med tungan och sedan svälja. Lite för bra, kanske? Vi räknade ju med att det mesta skulle hamna utanför munnen, men så har det inte blivit – och kanske har vi gått lite för fort framåt. Vi låter ju honom ta det i sin takt, och hans takt verkar ganska snabb. Hur ska man göra? Stoppa honom?

I går blev det en riktig festmåltid för Melker. Sötpotatis- och rotfruktssoppa, kanelstekta äppelbitar och lite pannkaka med bananmos serverades till middag. Äppelbitarna fick godkänt betyg men inte mer (vi tror att konsistensen var lite svår och konstig), men första soppan var en riktig höjdare! Pannkaka och bananmos var lika gott att äta som vanligt. Det är så himla lätt att få i sig också – och när man inte vill ha mer pannkaka kan man ju alltid stoppa den lilla rullade pannkaksbiten i munnen och suga ut bananmoset.

Middag. (Nej, han åt inte upp allt det där...)

Soppa från en doidy cup.

Matresan

Mango: Bra att hålla i, men lite surt.

Bananbitar: Klibbigt. Fastnar på tungan och är svårt att spotta ut.

Gurka: Meningslöst.

Potatis: Besvärlig konsistens. Mos var inte heller gott.

Vitt bröd med smör: Bra format. Smör var gott!

Bröd med böngryta: Spännande!

Ris: Väldigt kul att kasta på hunden.

Havregrynsgröt med vaniljligt bananmos: Banan är bättre i mosform. Mumsigt!

Risgrynsgröt med kanel, katrinplommon- och aprikospuré: Bäst hittils! Jättegott! Båda puréerna var goda med plommonpurén var svår att få bort från skeden.

Dagens frukoststund: Gröt med bananmos!

Tre tänder senare

Ojoj. Mycket har hänt sen den här bloggen senast uppdaterades. Tre tänder har tittat fram. De två första tittade fram strax innan fyramånadersdagen, och tanden bredvid skymtade fram här i veckan. Aj! Inte alls kul!

Sedan någon månad tillbaka är hans stora intresse i livet att rulla över till mage (att rulla tillbaka är av någon anledning inte alls lika kul!). Därifrån har han sedan börjat skjuta sig bakåt med händerna. Det kanske inte är hans avsikt, men hans lite dregliga händer får ett fantastiskt grepp!

Lagom till halvårsdagen idag sov Melker över nattmålet i natt och vaknade nöjd och glad och ganska lugn vid tio i åtta. Något annat kul som hänt idag är att han fått smaka lite annat än mjölk. Vi har ju tänkt köra med BLW (baby-led weaning eller barnledd avvänjning), så vi ställde helt enkelt fram en tallrik med lite banan och lite mango i greppvänliga bitar. Mycket spännande, tyckte Melker, och kastade sig över tallriken. Det blev en inte helt entydig upplevelse. Å ena sidan var det vansinnigt spännande att stoppa fruktbitarna i munnen, men å andra sidan smakade det inte så himla gott. Många fina miner fick vi se innan han ledsnade på att sitta vid bordet.

Nystart!

Det blir en så stor grej det här med bloggande. När man låter det gå så här lång tid mellan inläggen alltså. Det går ju inte att skriva ett blahainlägg om någon ytterst vardaglig händelse när jag inte skrivit en rad sedan han var fyra veckor. Jag måste ju egentligen skriva en lång redogörelse för hur han utvecklas, hur väl han följer kurvorna, om han sover på nätterna och så vidare. Men vi tar en film istället. 

För att minimera risken för en tre månader lång väntan på nästa inlägg bjuds nu även Melkers mamma in till att skriva bloggen. Nu ska det fan bli ordning på torpet!